Snusets Historia

På ön Hispaniola (nuvarande Haiti) i Västindien kom européer för första gången i kontakt med tobak. Det var i oktober 1492 när Columbus och hans män steg i land på ön. På stranden blev de mottagna av infödingar som kom med gåvor. De fick bland annat några torra blad som infödingarna betraktade som mycket värdefulla.

Munken Ramon Pane kom 1497 i kontakt med föregångaren till snuset, när han följde med på Columbus andra resa till Amerika. Han såg då indianpräster dra upp ett pulver i näsan genom ett gaffelformat rör. Enligt forskare bestod pulvret förmodligen inte enbart av tobak, men själva snusandet fick betydelse för tobaksbruket när det infördes i Europa.

Spanska och portugisiska sjömän förde med sig tobaksplantan till Europa. Läkarna i Lissabon började i mitten av 1500-talet att använda örten i medicinska syften. De trodde att den bland annat kunde bota syfilis och cancer. Tobaken odlade de i sina trädgårdar.

Jean Nicot
Jean Nicot, fransk ambassadör i Lissabon och vars namn Linné använt för tobaksväxtens latinska namn, Nicotiana tabacum, har stor betydelse för snusbrukets utveckling.

Nicot kom på 1560-talet i kontakt med tobaksplantan, som då odlades i Lissabons trädgårdar, och blev så begeistrad att han tog med sig några tobaksplantor hem till Paris. Det sägs att Nicot, när han fick r eda på att den franska drottningen Katarina de Medici plågades av kronisk huvudvärk, gav henne rådet att smula sönder tobaksblad och dra upp pulvret i näsan. Drottningen följde ordinationen och huvudvärken försvann. Mirakelkuren gjorde snabbt snuset populärt i franska hovkretsar.

1600-1700: Snuset kommer till Sverige
Eftersom Paris var förebilden för alla europeiska hov dröjde det inte länge förrän man använde luktsnus i resten av Europa. Första gången snus nämns i Sverige är 1637. I ett tulldokument kan man läsa att snus fördes in till Sverige från Borgå i Finland.

På 1700-talet blev bruket av luktsnus ett måste bland aristokratins damer och herrar. Till en fin 1700-talsherres utrustning hörde en snusdosa. Den skulle vara dyrbar och hanteras med noga reglerad elegans. Dosorna var små mästerverk av guld, silver eller andra ädla material och blev snabbt en av de populäraste gåvorna.

1700-talet blev den svenska tobaksindustrins genombrottstid. Man odlade tobak i Skåne, Gränna och Alingsås där potatisens fader Jonas Alströmer startade tobaksodling i stor skala. I slutet av 1700-talet odlades tobak i ett 70-tal svenska städer.

Luktsnusets fall
Den franska revolutionen innebar slutet för den överklass som använt det traditionella luktsnuset. Under Napoleon, som var storsnusare, fick snuset ett tillfälligt uppsving men efter hans fall blev det omodernt, kanske till och med politiskt äventyrligt att hålla fast vid snusandet. Snuset kom ur modet och borgarståndet, som nu kom till makten, gick över till att röka cigarrer.

1800: Nya snusvanor
I Sverige sammanföll den politiska utvecklingen med en förändring av själva snusvanorna. I början av 1800-talet, kanske något tidigare, gick svenska konsumenter över till att lägga in en prilla under läppen. Många bönder som hade egen tobaksodling gjorde sitt eget snus. Tobaken malde de i sina kaffekvarnar eller egenhändigt snidade snuskvarnar.

1800-1900: Snusfabrikanter
Under 1800-talet började fabrikanter tillverka lokala varianter av det fuktiga snuset. Några kända leverantörer var Petter Swarz med Röda Lacket och WM Hellgren med Generalsnus. Det största märket var dock Ettan, Ljunglöfs Ettan.

Jacob Fredrik Ljunglöfs fabrik på Badstugatan, idag Sveavägen i Stockholm, har sina rötter i ett omkring 1695 grundat tobaksföretag. Jacob Fredrik Ljunglöf tog över firman 1822 och gjorde den till Europas och världens ledande snusfabrik.

Praktiskt taget alla svenska snusfabrikanter på 1800-talet hade i sitt sortiment ett snus No: 1, No: 2 och No: 3, som betecknade olika kvaliteter. Ljunglöf lanserade emellertid sin 1:a som en rikstäckande kvalitetsprodukt och lyckades. Ljunglöfs Ettan blev ett begrepp i folkmun. Idag är det fortfarande ett av Sveriges största märken och svarar för ungefär en femtedel av all snusförsäljning i Sverige.

Amerika
Då drygt en miljon svenskar emigrerade över Atlanten från 1846 fram till 1930 förde de med sig sina svenska seder och bruk, bland annat traditionen att snusa. Snusandet var så vanligt att huvudgatan i de svenskamerikanska stadsdelarna kallades snusboulevarden av amerikanerna. Snuset blev ett av svenskarnas identitetsmärken.

Monopol införs
I början av 1900-talet behövde den svenska staten pengar till försvaret och till den första pensionsreformen. Pengarna skulle komma från tobaken. Efter en paus på 250 år infördes på nytt tobaksmonopol 1915. Det utövades av AB Svenska Tobaksmonopolet.

Snusandet ökade i snabb takt och nådde rekordnivån 1919 då 7.000 ton snus såldes. Sverige hade då en befolkning på 6 miljoner människor, vilket innebar en konsumtion på 1,2 kg/capita.

Under de följande åren fick snuset en tillbakagång till förmån för andra tobaksprodukter, framförallt de allt mer populära cigaretterna, som blev en del av den amerikanska trenden efter andra världskriget.

1970 till idag: En framgångssaga
Snuset började bli mer populärt igen i slutet av 1960-talet när hälsoriskerna i samband med cigarettrökning uppmärksammades i flera rapporter.

Under 1970- talet introducerades det första portionssnuset, ett viktigt steg för snuset att nå en bredare publik.

Sedan dess har